min första kärlek.
min fina ponny.
min bästa vän och mitt absoluta allt - genom hela min uppväxt.
minnena slutar aldrig flöda genom mitt huvud, änmindre ju längre tiden går.


att tävla fanns inte på världskartan,
att rida med sadel var en ren plåga,
att använda ett ridhus var utom vår förmåga,
du och jag, vi var ett med skogen och dess ängar.
så fria vi bara kunde vara, vareviga dag.
jag minns hur jag lovade att jag aldrig skulle lämna dig,
eller hur vi skulle leva tillsammans tills döden skiljde oss åt.
jag svek vårt löfte, men jag hade inte så mycket att säga till om..
men du har det bra idag - och jag likaså.
undrar om du någonsin tänker på mig som jag på dig - en gåta utan svar.

ares, vi gick genom eld tillsammans.
en vänskap värd att ristas in i en sten,
men den finns förevigt i mitt hjärta.