Träna träna träna
Haft en super bra helg!
Åkte till Jennifer i Fredags, umgicks med henne och sov kvar där.
Åkte till Jennifer i Fredags, umgicks med henne och sov kvar där.
Åkte hem till klockan ett så jag skulle hinna rida iväg till körhallen för teamträning.
Men Zamina ville inte som jag ville..
Hon stod mest på bakbenen och bockade och hade sig. Hon stressar upp sig själv när hon är ensam och glömmer att hon har en ryttare på ryggen. Men med tanke på att hon har Landlord-Nepal-Ladykiller xx i sig så säger det mycket. Då alla tre hästar har en väldigt stor personlighet och attityd samtidigt lite nerviga.
Så jag fick mig en härlig morgonpromenad till körhallen och både jag och Zamina var super trötta när vi kom fram.
Men trottsallt gick det bra och hon lyssnade mer och mer på mina hjälper osv. Det jag behöver träna på är verkligen att använda så lite hand som möjligt och jobba ihop hela hästen succesivt så hon inte blir sjuhundratrettio meter lång!
Och det jag måste få henne till är att bli lite mer "rädd" om sig, för justnu kan hon slå i bommarna hur som helst och inte bry sig.. Lite nonchalant ;)
Här har ni iallafall en skiss på Lördagens markarbete -
Vi började med att trava med vanlig arbetstrav över bompartierna på långsidan, tränade mycket på att hitta rythm i traven osv. Efter några gånger längde Linda ena bompartiet satt vi fick lov att rida större steg, alltså först korta sen länga osv. Efter ett antal x gånger så la hon upp ett litet skutt, (det som är i parantesen på skissen).
Först skulle vi trava över bommarna sen fatta galopp, och sen tvärtom. Väldigt bra träning för mig för att lära mig att inverka från sätet och inte armarna.
Sen la hon ihop allt i en bana, vilket gick hyfsat bra! Men det känns att det verkligen är sånt här vi behöver träna på väldigt mycket. För när allt det där sitter, ska det inte vara vara några större problem inne på banan.
Sen idag så hoppade vi bana på utebanan. Gick faktiskt över förväntingarna med tanke på att det varit lite hackigt nu på slutet. Men fick en liten aha upplevelse när jag insåg vad jag gjorde för fel när hon stannade. Jag är nämligen expert på att överge henne när jag inte riktigt känner distansen fram till hindret, vilket är helt fel. Men jag fick känna hur det var när man kom till ridning, och jag fick känna hur det var när jag bara "åkte"! :)
Men Zamina ville inte som jag ville..
Hon stod mest på bakbenen och bockade och hade sig. Hon stressar upp sig själv när hon är ensam och glömmer att hon har en ryttare på ryggen. Men med tanke på att hon har Landlord-Nepal-Ladykiller xx i sig så säger det mycket. Då alla tre hästar har en väldigt stor personlighet och attityd samtidigt lite nerviga.
Så jag fick mig en härlig morgonpromenad till körhallen och både jag och Zamina var super trötta när vi kom fram.
Men trottsallt gick det bra och hon lyssnade mer och mer på mina hjälper osv. Det jag behöver träna på är verkligen att använda så lite hand som möjligt och jobba ihop hela hästen succesivt så hon inte blir sjuhundratrettio meter lång!
Och det jag måste få henne till är att bli lite mer "rädd" om sig, för justnu kan hon slå i bommarna hur som helst och inte bry sig.. Lite nonchalant ;)
Här har ni iallafall en skiss på Lördagens markarbete -
Vi började med att trava med vanlig arbetstrav över bompartierna på långsidan, tränade mycket på att hitta rythm i traven osv. Efter några gånger längde Linda ena bompartiet satt vi fick lov att rida större steg, alltså först korta sen länga osv. Efter ett antal x gånger så la hon upp ett litet skutt, (det som är i parantesen på skissen).
Först skulle vi trava över bommarna sen fatta galopp, och sen tvärtom. Väldigt bra träning för mig för att lära mig att inverka från sätet och inte armarna.
Sen la hon ihop allt i en bana, vilket gick hyfsat bra! Men det känns att det verkligen är sånt här vi behöver träna på väldigt mycket. För när allt det där sitter, ska det inte vara vara några större problem inne på banan.
Sen idag så hoppade vi bana på utebanan. Gick faktiskt över förväntingarna med tanke på att det varit lite hackigt nu på slutet. Men fick en liten aha upplevelse när jag insåg vad jag gjorde för fel när hon stannade. Jag är nämligen expert på att överge henne när jag inte riktigt känner distansen fram till hindret, vilket är helt fel. Men jag fick känna hur det var när man kom till ridning, och jag fick känna hur det var när jag bara "åkte"! :)
Blev väldigt mycket text nu, men försökte sammanfatta allt så kort som möjligt ;)
Bild som Susanne la upp från dagens träning!
Bild som matilda tog
